Jul 14, 2021

Guide till val av klocka

Guide till val av klocka

Introduktion - val av klocka

Välkommen till Vibholms guide till klockor, där du får mer inblick i de olika typerna av klockor som finns, vad som får klockan att ticka, vilka material klockor är gjorda av och kort om klockans historia.

 

Det finns vanligtvis många överväganden i samband med att köpa en ny klocka. De typiska övervägandena kommer att vara: Vad ska klockan användas till? Vilka behov ska klockan täcka? Hur mycket måste klockan kosta? Vilken kvalitet ska klockan ha? Hur vattentät ska klockan vara? etc.

 

Huvudsyftet med denna guide är att hjälpa dig med beslutsprocessen när du köper en klocka och att klargöra vad alternativen är, så att det blir lättare för dig att välja rätt klocka.

 

URVERKET

Rörelsen är det som driver klockan, och kallas också klockans motor. Det är till stor del urverket som avgör kvaliteten på klockan. I grund och botten finns det två typer av klockor som är värda att veta: kvartsur och de mekaniska klockorna.

 

 

Quartzur

Quartz klockor är de mest använda armbandsur på marknaden. Klockorna är elektroniska eftersom de drivs av ett batteri. Närmare bestämt styrs quartzklockor av piezoelektriska svängningar i en liten kvartskristall, som är inuti klockan - därav namnet "Quartzur". Quartz klockor är vanligtvis billigare än mekaniska klockor och klockor av denna typ är vanligtvis prissatta till 200 - 3000 kronor (mer för vissa avancerade märken).

 

Quartz klockor kan ha både analog display (visare) och digital display. De första kvartsklockorna kom på marknaden på 60-talet och gjorde snabbt armbandsur för alla att äga. Även om kvartsur är billigare än mekaniska klockor, är de fortfarande betydligt mer exakta än mekaniska klockor. Batteritiden kan dock vara oförutsägbar och klockan kan stanna vid olägliga tidspunkter. Kvarts klockor klarar bättre av slag och stötar än mekaniska klockor, men urverket är sårbar för kyla (-10 grader Celsius) och hög värme (+ 40-50 grader). Dessutom är kvartsur känsliga för starka magnetfält och statisk elektricitet som kan förstöra vissa interna komponenter för alltid. Livslängden för en kvartsur är betydligt kortare än för en mekanisk klocka, eftersom kvartsur, liksom all annan elektronik, har vissa åldringsproblem. Det uppskattas att en kvartsur som har använts och behandlats snyggt kan hålla 15 - 25 år, beroende på rörelsens kvalitet. 

 

Schweiziska klockor är förmodligen de mest erkända i världen, både i kvarts och mekaniska klockor, och finns bl.a. i klockor från Tissot och Certina, medan kvalitetsklockor från Japanese Citizen också finns i många Quartz klockor, bl.a. de smarta designerklockorna från TRIWA.

 

Quartz klockor kräver inte samma underhållsnivå, som du kan läsa mer om i vår guide skötsel och underhållning av klockor.

 

Mekanisk

Mekaniska klockor kan med rätta kallas "originalklockorna", eftersom de representerar det gamla urverket innan kvartsuret kom till. Klockorna har uteslutande mekaniska komponenter och kan köras i cirka 40 timmar på en lindning. Komponenterna i en mekanisk klocka är vanligtvis av mycket hög kvalitet och priserna är vanligtvis från 4 000 kronor och uppåt, beroende på klockmärket. Mekaniska klockor är därför mer efterfrågade bland klockentusiaster och urmakare som tror att mekaniska klockor har mer själ än de massproducerade kvartsklockorna. 

 

En mekanisk klocka är dock sällan exakt som en Quartz klocka, eftersom antalet svängningar i ett mekanisk urverk är mycket lägre. Mekaniska klockor förlorar eller vinner normalt 2-3 sekunder om dagen. Det finns inget batteri i en mekanisk klocka, och klockan måste därför lindas upp manuellt eller genom en automatisk lindning. Mekaniska digitala klockor finns i stort sett obefintliga på den allmänna klockmarknaden.

 

Man skiljer vanligtvis mellan två typer av mekaniska klockor: den manuella och den automatiska. Manuell lindning ses sällan i nya mekaniska klockor och måste dras upp dagligen genom att vrida kronan på klockan så att fjädern spänns. En automatisk klocka dras upp av en rotor som utnyttjar tyngdkraften och de rörelser som kommer från handleden när klockan bärs. Rotorns kraft överförs därigenom till fjädern. Det betyder också att en automatisk klocka stannar om du inte använder den. Automatiska klockor har det som kallas en effektreserv, d.v.s. hur många timmar energi som är kvar innan klockan stannar. Effektreserven för nyare mekaniska klockor är vanligtvis 48-72 timmar. 

 

Mekaniska klockor är sårbara för slag och stötar, och det är särskilt balansaxeln, rotorlager och rubinlager som kan skadas. Å andra sidan får mekaniska klockor inte "kallchock" på samma sätt som batterierna i kvartsur. Dessutom är en mekanisk klocka nästan osårbar för statisk elektricitet och kan också överleva ett starkt magnetfält. En mekanisk klocka har ett stort historiskt värde och livslängden kan vara otroligt lång. En mekanisk klocka är som ett värdefullt smycke som kan gå vidare från generation till generation, och om du tar väl hand om det kan det hålla i över 100 år. På samma sätt förlorar en mekanisk klocka inte sitt värde på samma sätt som en Quartz klocka eller elektroniska produkter i allmänhet. Mekaniska klockor tillverkas främst i Schweiz och finns bl.a. i klockor från Certina, Calvin Klein och Georg Jensen.

Mekaniska klockor kräver mycket mer underhåll, vilket du kan läsa mer om i vår guide skötsel och underhållning av klockor.

 

BOETTEN

Boetten är ramen som håller rörelsen och ger klockan dess form. Boetten kan ha många former, inklusive runda, rektangulära och ovala former. Boetten består av glas, drivaxel, krona, skyddshölje och bakfodral. Klockans baksideboett är den som stänger klockan och vanligtvis pressas eller skruvas på.

 

De skruvade baksidorna är vanligtvis mer täta. För att komma åt urverket är det nödvändigt att öppna bakstycket. Baksidan är typiskt utrustad med information om klockan, bl.a. tillverkare, modellnamn, serienummer, vattentäthet och information om urverket. 

 

Storleken på en klocka mäts vanligtvis som diametern på klockan utan kronan. Den moderna herrklockan har vanligtvis en diameter på 38-40 mm, men finns också betydligt större-de så kallade oversize-klockorna.

Dammodellerna varierar betydligt mer med mode än herrmodellerna, och finns i många olika former och storlekar. Damklockor är vanligtvis mindre än herrklockor i samma modell. Detta syns bl.a. för dessa klockor från Daniel Wellington. 

 

Materialet i boetten är ofta en kvalitetsindikator för klockan och dess funktioner. Många olika material används i klockans värld. Ett av de finare materialen är platina, som används av några av de lyxigare klocktillverkarna, bl.a. Rolex, Breitling och Vacheron Constantin. Platina värderas för sin slitstyrka och korrosion, men är en mycket dyr metall. Platinumklockor kan enkelt kosta 50 000 kronor eller mer.

 

En annan ädelmetall som används för klockor är guld. Guld, liksom platina, är en mycket dyr metall, och klockor i massivt guld i 18K och 14K kommer oftast från de mest lyxiga klockproducenterna. Guld kan dock också bearbetas till bladguld och kan därmed användas som en guldbeläggning för att imitera massiva guldklockor. Klockor i massivt guld har dock en stämpel och kostar också betydligt mer än guldpläterade klockor.

 

Typiskt är det stålklockor som är guldpläterade. Stål är det mest använda materialet för tillverkning av klockfodral, eftersom det är mycket hållbart och kallas ofta "rostfritt stål". Kvaliteten på stål kan variera mycket och används därför av både lyxiga urmakare och de mer massproducerande urmakarna.

 

Ett alternativ till stål är titan. Titan har minst samma hållbarhet som stål, och är också lättare och irriterar inte levande vävnad. Detta beror på att titan är en "ren" metall, inte en metallegering. Titanklockor är vanligtvis dyrare än rostfria klockor. Läs mycket mer om användningen av guld, stål och titan här.
 

Urtavlan

Urtavlan är ett av de områden som ger klockan dess särprägel och utseende. Urtavlan har vanligtvis timvisare, men indikationen på dessa kan variera. För en tidlös och klassisk design kan timmarkeringen vara indexlinjer eller prickar, vilket bl.a. ses i de populära Daniel Wellington-klockorna. Det är dock mycket vanligt att urtavlorna har nummer, oavsett om det är de "normala" nummer, de arabiska siffrorna eller romerska siffrorna. 

 

Bakgrundsfärgen på själva urtavlan kan variera mycket, men de mest populära och tidlösa färgerna är svart eller vitt. Många damklockor finns också med urtavlor i olika nyanser av pärlemor, vilket är mycket populärt. Dessutom är många klockor, särskilt damklockor, prydda med ädelstenar eller zirkonia i urtavlan, som bl.a. timmarkering. 

 

Urtavlan kan också innehålla det som kallas en kronograf. En kronograf är ungefär en klocka med en oberoende stoppurfunktion/timer som kan mäta timmar, minuter, sekunder och i vissa fall millisekunder. Normalt ser du kronografklockor med 2 eller 3 mindre urtavlor inuti själva urtavlan - en i timmar, en i minuter och en i sekunder.

 

Klockor med kronograffunktion kräver ett annat urverk än klockor utan kronograf, men är en mycket populär typ av klocka som inte nödvändigtvis kostar mer än en klocka utan kronograf. Bl.a. har Fossil  lanserat dessa modeklockor med kronograf, som är mycket prisvärda.

 

VISARNA

Klockans visare kan ha många olika utformningar från modell till modell, och det är alltid en smaksak vilka visare du föredrar. Vissa klocktillverkare har också antagit en specifik urtavledesign, som används i många olika modeller, inklusive Omegas karakteristiska breda pilar. Sekundvisaren är också något som läggs stor vikt på, särskilt bland klockentusiasterna.

 

Mekaniska klockor har vanligtvis en flytande sekundvisare som rör sig flera gånger i sekunden, medan Quartz klockan rör sig en gång per sekund. Det är dock möjligt att få kvarts klockor med flytande sekundvisare och vice versa. Många klockvisare och index är också belagda med självlysande, fosforescerande ämnen som gör det möjligt att läsa klockan i mörker. Dessa fosforescerande ämnen måste dock utsättas för ljus, helst solljus, för att kunna laddas och fungera i mörker.
 

URGLASET

Man skiljer vanligtvis mellan tre typer av klockglas: plexiglas(plast), mineralglas och safirglas. Plexiglas är den billigaste typen av klockglas och är ett lätt material att arbeta med. Plexiglas eller plast finns ofta i barnklockor eller sportklockor, eftersom det är mycket hållbart och lätt att polera. Plexiglas finns dock i många avancerade klockor, inklusive från Omega. 

 

Minerglas är den vanligaste typen av klockglas och är en typ av härdat glas som är svårt att repa. Det kan dock vara en stor skillnad i mineralglas beroende på produktionsmetod. Till exempel är Hardlexglas en mycket resistent form av kemiskt härdat mineralglas. Minerglas kan inte poleras upp igen, då finns det en repa, det är nödvändigt att byta ut glaset.

 

Safirglas är ett mycket robust material som ofta används i dyrare klockor. Safirkristall är tillverkad av syntetisk safir och har en hög brytstyrka. Safirglas har också en hårdhet som ligger precis under botten av diamanten, och glaset är därför mycket svårt att repa. Glaset är ofta antireflekterande, eftersom safirglas kan skapa mycket bländning.

 

ARMBAND/LÄNKAR


Länkar och armband för klockor finns i många olika material, storlekar och färger. Mest populära är förmodligen stålarmbandet och det bruna eller svarta läderbandet. Stålarmband är vanligtvis mer iögonfallande, medan läderarmband är mer casual och klassiska. Det är efter smak och behag när det gäller att välja mellan länkar och ett armband, och beror mycket på den egna personliga stilen. Vissa väljer också att ha flera klockor i samlingen så det finns en klocka för varje tillfälle.

 

Faktum är dock att en klocka med ett stålarmband är tyngre än en klocka med läderarmband, vilket vissa upplever som en kvalitetsindikator, medan andra ser det som en nackdel. Lyckligtvis finns det andra material att göra armband och länkar av. Ett armband av titan, till exempel i stål, gör klockan lättare. I samband med mer sportiga klockor, där stor vikt läggs vid att klockan inte väger för mycket, används ofta armband av silikon, gummi eller nylon, som finns i en myriad av färger. 

 

Många klocktillverkare levererar också klockor där både ett band och ett armband ingår så att du kan ändra som du vill. Detta gäller bl.a. för denna TRIWA-klocka.

 

Du kan också köpa ytterligare Daniel Wellington armband i nylon och läder som är lätta att byta ut, så att du kan ändra klockans uttrycksfulla du vill, mellan det klassiska och det mer sportiga.

 

EXTRA FUNKTIONER

De flesta klockor kan mer än bara visa tiden. Dessa funktioner är klockans extrafunktioner och kan vara allt från datumvisning och larm till pulsmätare och miniräknare. Typiskt är det digitala klockor som innehåller dessa tekniska framsteg, där det är möjligt att få klockor med appar och pekskärmar - de så kallade smartwatches. Men de flesta väljer vanligtvis en mer traditionell klocka, ofta med analog display. Analoga klockor kan också ha många ytterligare funktioner, inklusive den tidigare nämnda kronografen. Andra populära extrafunktioner är datumvisning, tidszonvisning, larm och varvräknare.

 

En varvräknare är ett märke på klockan som sitter antingen på kronan eller på insidan av klockan, vilket gör det möjligt att läsa av hastigheter - närmare bestämt enheter per timme. Man kan bl.a. mäta hur länge en bil är på väg att köra en kilometer genom att läsa markeringarna. Till exempel, om en bil tar 30 sekunder att köra en kilometer, motsvarar det att bilen har kört 120 km/h, som det står "120" bredvid 30 -sekundersmärket på klockan.

 

Vattentäthet


De allra flesta klockorna är i viss mån vattenavvisande. Detta kommer vanligtvis att anges på urtavlan på klockan eller på baksidan. Klockans vattentäthet mäts i meter eller atmosfärstryck (ATM eller bar). ATM motsvarar ungefär bar, som 1 ATM = 1,01325 bar.

 

Det vanligaste är att mäta vattenmotstånd i atmosfärstryck, eftersom det är en mer exakt indikation på hur stort tryck klockan tål. När man hoppar i en pool eller liknande utsätts klockan för ett större tryck än om man bara simmade runt i poolen. 

 

ATM/bar kan enkelt omvandlas till meter, eftersom trycket i vattnet ökar med 1 ATM för varje 10 meter du dyker - dvs. 1 ATM = 10 meter.

 

I grund och botten ska man dock inte testa vattentätheten på sin klocka till den angivna gränsen, eftersom det vanligtvis bara är dykklockor från välkända märken som kan leva upp till indikationen på klockan. Och det är viktigt att komma ihåg att indikationen på klockan bara är ett uttryck för hur stort ett "tryck" klockan kan hålla, inte mängden vatten. Nedan följer de typiska indikationerna på klockor och hur mycket de kan hålla:

3 ATM/30 meter: En grundregel är att klockor med indikationen 3 ATM så långt som möjligt måste hållas borta från vatten. Dessa klockor kan vanligtvis hantera enkla vattenstänk eller regn, men det rekommenderas inte att utsätta klockan för detta.


5 ATM/50 meter: Klockor med indikationen 5 ATM klarar vattensprut och till och med en tur under duschen. Kombinationen av vatten och schampoo/tvål är dock sällan en bra idé, och det rekommenderas att ta av klockan före badet.

10 ATM/100 meter: Klockor med indikationen 10 ATM kan hålla för en resa i poolen under normalt bad och snorkling i vattenytan, men det rekommenderas inte att dyka med klockan.

20 ATM/200 meter eller mer: Klockor med indikationen 20 ATM eller mer är vanligtvis dykarklockor eller robusta sportklockor. Hur långt ner du kan dyka med klockan beror mycket på klocktillverkaren, och det rekommenderas att fråga klockhandlaren för råd om detta innan du tar beslutningen att köpa klockan.

OBS: Om batteriet på klockan har bytts eller om klockan har öppnats av någon annan anledning kan klockans vattentäthet inte garanteras.

 

FÖRVARING OCH UNDERHÅLL


Quartz klockor kräver inte samma nivå av underhåll och skötsel som mekaniska klockor. Kvarts klockor måste naturligtvis förvaras säkert så att de inte riskerar att gå sönder, men detta är generellt för alla dess egna delar.

 

Det enda du behöver oroa dig för när du underhåller en kvarts klocka är om det finns ström på batteriet. Det rekommenderas att byta batteri var tredje år. Detta är ett relativt enkelt förfarande, men det kräver viss kunskap om klockan och vilken typ av batteri klockan använder. Det finns många typer av klockbatterier på marknaden, och att sätta i fel batteri kan enkelt orsaka problem. 

 

Om du är osäker på vilket batteri din klocka ska använda och hur du byter ut det, rekommenderas att du går till din klockhandlare för att få batteriet bytt. Mekaniska klockor kräver betydligt mer underhåll och skötsel än kvartsur, men håller också mycket längre om du tar väl hand om det. Urverket hos mekaniska klockor, liksom andra mekaniker, måste smörjas med olja, och oljans livslängd är indikatorn för när du ska skicka din mekaniska klocka för en servicekontroll. Oljan säkerställer att det inte förekommer mekaniskt slitage på klockan, och det rekommenderas att ha en servicekontroll med klockan en gång vart 3-5 år. I samband med datumvisningen på mekaniska klockor är det viktigt att inte ställa in datumet medan klockan är igång eller nära en datumändring. Här kan du riskera att förstöra mekaniken i datumvisningen. Man bör därför inte ställa in datumet när klockans händer är mellan kl. 21 och kl 3 på morgonen.

 

Oavsett vilken typ av klocka det gäller bör baksideboetten endast öppnas av personer som har erfarenhet av att arbeta med klockor. Klockor kan vara dyra och mycket kan gå fel i samband med att en klocka öppnas, bl.a. en oerfaren person kan repa eller lämna klockan otät när den stängs igen.

 

OBS: Det rekommenderas att klockor tas av på natten eftersom det förlänger klockans och armbandets livslängd. Dessutom är det bra hygien.

 

 

ALLERGILAGSTIFTNING 

I samband med klockor och smycken gjorda av bl.a. rostfritt stål, det finns viss risk i form av allergier. Nickelallergi är den vanligaste formen av allergi när det gäller "metallallergi", vilket beror på att stål vanligtvis innehåller nickel. I stål av god kvalitet binds dock nickelhalten så hårt att det inte släpps ut, och nickelhalten kan också variera. I Danmark och EU finns lagstiftning om hur mycket nickelur och smyckemetaller som får släppa ut. Denna lagstiftning skyddar nickelallergiker och minskar förekomsten av nickelallergi. Det kan dock fortfarande finnas fall med klockor och smycken där allergiker kommer att reagera eftersom lagstiftningen inte garanterar 100%. Detta är dock extremt sällsynt, särskilt med produkter från välrenommerade tillverkare. Likaså klockor av bl.a. 18 karat guld och plast utan nickel. Kromallergi förekommer också i vissa fall, där det främst är kromgarvade läderremmar som får den allergiker att reagera. Kromallergi är lyckligtvis relativt sällsynt.

 

HISTORIA

Före uppfinningen av den mekaniska klockan användes många andra verktyg för att mäta tid. Bland dessa var soluret och vattenklockan de vanligaste, båda med anor från antiken.

 

Det är inte känt säkert vem som uppfann den mekaniska klockan, men spår har hittats som går tillbaka till 1200-talet. Sedan dess har den mekaniska klockan genomgått en stor utveckling, som bl.a. gjorde klockan mycket mer exakt och mer praktiskt användbar.

 

Det var inte förrän på 1800-talet som armbandsuret uppfanns av schweizaren Patek Philippe. Armbandsuret tog verkligen fart under första världskriget, när det blev mer nödvändigt att samordna och synkronisera olika operationer exakt - och här var en fickur för opraktisk i stridens hetta.

 

Detta gjorde armbandsur mer och mer populära efter kriget, och armbandsuret tog snabbt över fickurets position på marknaden som den mest eftertraktade timern. Mekaniska armbandsur, både manuella och automatiska, satt tungt på marknaden fram till 60-talet.

 

I slutet av 60-talet lanserades den första massproducerade kvarts klockan av Seiko, som snabbt gjorde armbandsur i allas ägo utan att kosta dem ett öre.

 

Utvecklingen av armbandsuret har inte bromsat sedan, och idag kan man få klockor med kamera, appar, GPS och mycket mer. I detta sammanhang har armbandsuret blivit mindre nödvändigt som timer, eftersom tiden idag kan läsas på valfri dator, smartphone och bilradio.

 

Ändå är armbandsuret otroligt populärt och används idag mer som ett smycke för att uttrycka image och livsstil, oavsett om det är en modeklocka, en lyxklocka, en sportklocka eller en dykarklocka.

Mekaniska klockor kräver mycket mer underhåll, vilket du kan läsa mer om i vår guide skötsel och underhållning av klockor.